Att ta mig dit och att ta mig runt!

Rubriken talar ganska bra för sig själv gällande dagens halvmarathon i Vasa.

Min vad är inte i skick. Vet inte var felet ligger men nånting bråkar därinne i min tvärstrimmiga muskulatur. Ömt då jag trycker och känner, blåmärken som uppenbarar sig ena dagen, försvinner nästa, ont då jag strechar och svullet om jag stått länge och haft sockkanten över det sjuka stället...ändå känns 21.1 km inte helt omöjligt. Det kan gå. Visst, det kan skita sig också, REJÄLT! Men då jag planerat in nånting måste jag också genomföra det. Annars går jag sönder av att jag harmar ihjäl mig istället...

Skit bara att hela 21.1 km ska gå på en asfalterad bana.
Mina ben kommer så hata mig efter målgång!

En annan utmaning är att ta sig till Karlsplan också. Aldrig varit där förut så får se får se. Enligt mitt (obefintliga) lokalsinne borde det vara herrans enkelt men verkligheten kan ju vara en annan också.

Men hej, nu ska jag sluta tänka pessimistiska tankar denna lördagmorgon.
Istället skall jag lägga på smajlet och tänka positivt. Kl 13 idag står jag (förhoppningsvis) med ett stort gäng galna löparnördar som precis som jag älskar att diskutera löptider, utrustning, flow och framtida mål. It's gonna be awesome, med eller utan optimala förutsättningar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0